Lag om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete har antagits av riksdagen. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022. Vilka berörs av den och vad innebär det i praktiken?
Många företag blev av olika anledningar försenade med anmälan om avstämning vad gäller preliminärt sökt stöd för korttidsarbete. Den tolkning av lagstiftningen som Tillväxtverket gjorde och som slagits fast är att det finns väldigt små möjligheter att erhålla något bidrag om arbetsgivaren är försenad med avstämningen. Det räckte med att arbetsgivaren var en dag försenad för att hela beloppet ska betalas tillbaka.
För att inte arbetsgivare som uppenbarligen har rätt till stödet ska missa det på grund av för sen avstämning arbetades ett förslag till en ny lag fram. Det är den lagen som nu antagits. Lagen innebär att en arbetsgivare som har fått ett beslut om återbetalning av preliminärt stöd får ge in en ny anmälan om avstämning om grunden för beslutet är att anmälan om avstämning inte har getts in i rätt tid.
Ytterligare en förutsättning är att beslutet om återbetalning ska ha fått laga kraft. För de som har eventuellt pågående tvister finns ingen egentlig anledning att driva dem vidare. Det är enklare att anmäla om avstämning på nytt i stället för att driva en process som med största sannolikhet inte kommer att vinnas.
Som angivits träder lagen i kraft den första januari 2022. Det innebär att ansökningar inte kan skickas in innan dess. Tillväxtverket kommer att öppna möjligheten för ansökan i januari. Det är sedan möjligt enligt lagstiftningen att söka till och med april 2022. Tillväxtverket har än så länge lagt ut kortfattad information på sin webbplats.
Lagen avser stödmånader under perioden 16 mars 2020 – 30 juni 2021. För stödperioder därefter införs en lagändring som innebär att ansvarig myndighet ska förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid inge avstämning. Först om det inte sker i tid efter föreläggande blir det aktuellt med återbetalning.
Svaret är ja. Det kallas att man fattar beslut per capsulam.
Om alla styrelseledamöter är överens kan styrelsen fatta beslut utan styrelsemöte. Beslutet och att det har fattats utan styrelsemöte (per capsulam) ska antecknas i ett protokoll. Beslutet blir giltigt när alla styrelseledamöter har skrivit under protokollet. Motsvarande gäller om alla aktieägare är överens. Då kan de fatta beslut utan bolagsstämma. Beslutet blir giltigt när samtliga aktieägare har skrivit under protokollet. I aktiebolag med många aktieägare är det därför i praktiken svårt att fatta beslut utan bolagsstämma.
Bolagsverket har tidigare ansett att per capsulam beslut ska undertecknas med datum vid varje underskrift och att det är det senaste datumet som är datum för beslutet. Det har Bolagsverket ändrat.
Det här gäller numera för beslut per capsulam, det vill säga för beslut utan styrelsemöte/bolagsstämma:
Den 19 januari blir det nya förutsättningar för läkarintyg. Om riksdagen antar regeringens förslag den 2 februari. Och då träder den nya lagen i kraft den 7 februari. Rörigt? Ja lite…
Regeringen har som förslag att, mot bakgrund av den ökade smittspridningen och den ökade belastningen på hälso- och sjukvården, återigen ta bort kravet på läkarintyg.
I samband med ändringsbudet #1 för 2022 aviserades att kravet på läkarintyg slopas. Arbetsgivaren är ju skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde kan styrka nedsättning av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av, så om den anställde är sjuk i covid-19 eller annan sjukdom är irrelevant.
Dessutom ansåg regeringen att det är lämpligt att den tillfälliga lagändringen om läkarintyg ska tillämpas för viss retroaktiv tid för de fall där läkarintyg inte har uppvisats vid tidpunkten för ikraftträdandet. Och ikraftträdande är den 7 februari. Det innebär att från den 19 januari till den 6 februari slopas kravet på läkarintyg, men det fanns inget riksdagsbeslut förrän den 2 februari.
Däremot kan Försäkringskassan fortfarande kräva ett läkarintyg utifrån ett läkarintygsföreläggande. Ett läkarintygsföreläggande är Försäkringskassans beslut om att en anställd ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan arbetsgivaren be att Försäkringskassan att göra det.
Slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden bedöms kunna öka sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. Totalt beräknas antalet sjuklönedagar öka med drygt 5 procent. Arbetsgivarna kommer att få ersättning för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt under tiden från och med den 1 december 2021 till och med den 31 mars 2022. Ersättningens storlek bestäms dels av sjuklönekostnaden, dels av arbetsgivarens totala lönekostnader. Den ersättningen ska då kompensera en del av den extra kostnad arbetsgivarna får.
I samband med årsskiftet genomfördes ett antal lagförändringar inom olika områden.
Inför 2022 har nyheter aviserats som resulterar i nya eller förändrade lagar och förordningar.
Nedan finns ett urval av nu beslutade förändringar som börjar gälla under det nya kalenderåret. De gäller allt från villkoren för personaloptioner till höjd garantinivå för sjukersättning.
Den tidigare lagstiftningen som finns stärks för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. För de personer som rapporterar om missförhållanden ges ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier.
De personer som omfattas av skyddet utökas med exempelvis personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande.
En ny lag som ger utökat skydd för personer som rapporterar om missförhållanden trädde i kraft 17 december 2021. Lagen kompletteras även av en ny förordning och den medför även en ändring i lag och förordning för offentlighet och sekretess. Vissa delar av de nya reglerna, 2 kap. i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, träder i kraft först den 17 juli 2022. Det kapitlet handlar om rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.
Läs mer här: Visselblåsares skydd stärks – Tidningen Konsulten
Nystartsjobb ger arbetsgivaren en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Nystartsjobb kan vara antingen en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning på heltid eller deltid.
Från och med den 1 februari 2022 får stöd för nystartsjobb lämnas för längre tid för personer som har fyllt 55 år. Ändringen innebär att stöd får lämnas under dubbelt så lång tid som den tid personen har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Även den längsta tiden med stöd förlängs till 48 månader från 24 månader.
För de som deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ersättning betalats ut utan avdrag för karensdag eller krav på läkarintyg vid sjukdom under större delen av 2020 och 2021. Från och med den 1 december 2021 återinförs både karensdagsavdrag och krav på läkarintyg efter den sjunde dagen genom en förordningsändring. Detta gäller för ersättningar i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning. När det gäller ersättning för karensavdrag för anställda och egenföretagare för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom så ligger ersättning med bland de förslag regeringen presenterade den 7 december.
Från och med 1 januari 2022 minskas tillfälligt antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Detta genom en lagändring som gäller till och med den 1 januari 2023. Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar.
Företagare har under 2021 och 2022 haft en tillfällig möjlighet att få arbetslöshetsersättning när verksamheten tidigare har varit vilande. Denna möjlighet förlängs under 2022. Det innebär att den så kallade femårsregeln för företagare kopplat till arbetsvillkor tillfälligt ändras. Företag som återupptar sin näringsverksamhet efter att den har varit vilande har enligt ordinarie regler inte rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs. Även den tillfälliga möjligheten för företagare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta marknadsföringsåtgärder som endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten förlängs.
Från och med den 1 januari 2022 kommer arbetsgivare kunna erbjuda en skattelättnad för förmån vid tillhandahållande av cykel för privat bruk. Detta genom en ändring i inkomstskattelagen. Skattelättnaden innebär att en cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.
Möjligheten för företag att erbjuda personaloptioner enligt särskilda skatteregler utvidgas och förenklas från och med den 1 januari 2022. Detta genom ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Tidigare gäller att gränsvärdena 50 anställda och nettoomsättning eller balansomslutning från 80 miljoner. Genom att höja gränserna till 150 anställda och nettoomsättnings- eller balansomslutningsgränsen till 280 miljoner kronor utvidgas reglerna så att de kan användas av fler företag. Dessutom utökas de roller som kan omfattas med styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. För att förenkla administrationen av personaloptionsprogram införs det också en möjlighet att nyttja en personaloption för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer även kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
Från och med den 1 januari ansvarar en byggherre för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Detta genom en ny lag och en ny förordning samt en förändring i plan- och bygglagen. Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer.
Regeringen inför ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). De nya reglerna gäller för upphandlingar som påbörjas 1 februari 2022 eller senare med en höjning av direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Tröskelvärdet är den beloppsgräns som avgör vilka regler en upphandling ska följa: de direktivstyrda förfarandena över tröskelvärdena eller de nationella förfarandena under tröskelvärdena. Europeiska kommissionen beslutar om tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter behöver inte heller efterannonsera upphandlingar under vissa belopp. Ändring sker i flera lagar; Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
Per den 1 januari 2022 är reklamskatten helt avskaffad efter att tidigare ha sänkts i olika steg. Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer. Detta genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs. Dessutom görs följdändringar i lagen om förhandsbesked i skattefrågor, omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen och tullagen.
Ansvaret vid inrikestransporter som utförs av utlandsetablerade åkerier tydliggörs i gällande förordning och det införs preciserade regler. Reglerna syftar till att säkerställa att transporterna är av tillfällig karaktär. Samtidigt höjs sanktionsavgiften till 60 000 kronor för den som överträder reglerna.
Från och med den 1 januari 2022 införs förenklade regler för elledningar som används för delning av energi och laddinfrastruktur för fordon. Detta genom en förordningsändring. De förenklade reglerna handlar om flera nya och utökade undantag från kravet på tillstånd enligt ellagen för att dra och använda vissa elledningar. Det kommer inte att krävas tillstånd för ledningar mellan till exempel en byggnad med solceller till en närliggande byggnad eller för att bygga ut och driva laddningsanläggningar för fordon vid trafikleder. Med detta ges möjlighet att använda befintligt vägbelysningsnät för att bygga ut laddningsstationer och underlättar för satsningar på elvägar där fordon kan laddas medan de körs.
För att förstärka försäkringsskyddet höjs inkomsttaket i sjukförsäkringen från 8 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 januari 2022. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken och lagen om sjuklön. De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.
Från och med den 1 januari 2022 höjs garantinivån för sjukersättning och aktivitetsersättning. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken. Garantinivåerna för hel sjukersättning och hel aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp. Garantinivån kommer motsvara 2,78 gånger prisbasbeloppet för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år. För de personer som inte har fyllt 30 år varierar garantinivån beroende på ålder, men samtliga nivåer för hel sjukersättning samt för aktivitetsersättning varierar med 0,25 prisbasbelopp. Höjningen påverkar även den som har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Det blir en förlängning av bestämmelsen för om att det ska vara möjligt att göra undantag från prövningen mot normalt förekommande arbete i sjukpenningen vid inställd vård eller rehabilitering dag 180 och 365. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken från den 1 februari 2022. Två ytterligare undantag från huvudregeln om att den försäkrades arbetsförmåga i sjukpenningärenden efter 180 dagar i sjukperioden ska bedömas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden införs.
Först om det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade kan förväntas återgå i arbete hos arbetsgivaren före den tidpunkt då han eller hon haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar. Det andra är att bedömning mot normalt förekommande arbeten ska inte heller göras för försäkrade som har ett förvärvsarbete och som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas (för närvarande 62 år).
Genom en ändring i Socialförsäkringsbalken ska ökad trygghet ges till den som kallas in att arbeta vid behov. Från och med den 1 februari 2022 införs bestämmelser som innebär att en behovsanställd försäkrad (till exempel i en så kallad SMS-anställning) ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen i sjukpenningärenden. Detta om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Från och med den tidpunkt då den behovsanställde haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska hans eller hennes arbetsförmåga dessutom bedömas mot normalt förekommande arbeten. Den som får arbetsförmågan bedömd mot sin behovsanställning ska inte få sjukpenningen begränsad till det högsta belopp som kan betalas ut till den som är arbetslös. Om den behovsanställde har avtalat om att utföra arbete under en särskilt angiven tid ska hans eller hennes arbetsförmåga bedömas enligt samma bestämmelser som andra anställda.
Från och med den 1 februari 2022 införs en bestämmelse som klargör vad som gäller för arbetstidens förläggning när rätten till sjukpenning ska bedömas vid deltidssjukskrivning. Enligt bestämmelsen gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken
Det blir från och med den 1 januari 2022 fortsatt undantag från bedömningen mot normalt förekommande arbete i sjukpenningärenden vid uppskjuten vård eller rehabilitering. Tidigare fanns regleringen i en förordning men nu sker detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken, och den upphör att gälla vid utgången av 2022. Lagändringen innebär att den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar i sjukperioden inte ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Detta om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av sjukdomen covid-19 och övervägande skäl talar för att han eller hon kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet när vården eller rehabiliteringen har slutförts.
Läs mer här: Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021_2022
Bankerna byter betalningsplattform och redan nu börjar anpassning ske. En anpassning som baseras på gemensam grund men som kommer att ge bankunika kunderbjudanden.
Den nya nordiska betalningsinfrastrukturen beskrivs som den största förändringen inom bankbranschen på 50 år. Det kommer att innebära en gemensam och modern plattform för betalningar inom Norden. Ambitionen är att skapa en effektiv och flexibel nordisk betalningsinfrastruktur för nationella och gränsöverskridande betalningar i såväl nordiska valutor som euro. Sverige går därmed från nationell standard till global standard. Omställningen av den svenska betalmarknaden har nu påbörjats och nästa generations betalningar kommer att hanteras av bankerna och P27 som är det nordiska clearinghuset. Förändringen kommer pågå under flera år framåt och utvecklingen sker i olika faser.
Den gemensamma nordiska betalningsinfrastrukturen ska ersätta de omkring åtta olika betalningsinfrastrukturer som finns idag. Fördelen ska bli en modern infrastruktur som bygger på internationella standarder, vilket ska förbättra möjligheterna till teknisk innovation och kunderbjudanden. Det medför att fler clearing cykler kommer att kunna erbjudas, vilket i sin tur ger snabbare betalningar och på sikt en tillgänglighet dygnet runt, året runt. Sedan är det upp till respektive bank vilka tjänster som kommer att erbjudas.
I dagsläget har flera banker påbörjat den första fasen som avser migrering av betalningar i svenska kronor. Själva övergången till den nya betalningsinfrastrukturen är planerad till september 2023. En del banker påbörjar dock förändringar tidigare när det gäller s.k. filöverföring och filformat. Bankerna kan alltså börja sin omställning vid olika tidpunkter, exempelvis så kommer Handelsbanken påbörja omläggningen med nya filformat den 1 april 2022. Så här gäller det att ha kontakt med sin bank, sin redovisning/lönekonsult och med sin systemleverantör för att säkerställa vilken tidplan som gäller.
BankGirot (BGC) har förvärvats av P27. Betalningar mot Bankgirosystemet kommer successivt ersättas av den nya gemensamma betalningsplattformen P27. Företagen kommer då att i stället skicka sina filer direkt till respektive bank. Omläggningen planeras att ske stegvis från och med våren 2024. På sikt kommer Bankgirot kommer att fasa ut sina tjänster i takt med att nya tjänster blir tillgängliga genom andra aktörer i den nya betalinfrastrukturen. Bankgirots befintliga tjänster kommer att fungera som vanligt till dess att alternativ finns.
Sedan införandet av GDPR i Sverige har riktlinjer utarbetats. Nyligen uppdaterades riktlinjerna kring personuppgiftsincidenter.
Ett exempel: Du ska mejla en lista till en extern part med uppgifter om 15 personer. Uppgifterna som skickas är namn, e-postadresser och allergier. Ingen har skyddad identitet. Det sker ett misstag och alla personer får en kopia på mejlet med allas uppgifter. Du upptäcker detta direkt, kontaktar alla som har fått mejlet och ber dem att slänga listan. Behöver detta anmälas till IMY som en personuppgiftsincident?
Svaret är nej om man utgår från de riktlinjer som EDPB* nyligen har publicerat.
För att underlätta om ett företag råkar ut för en personuppgiftsincident har EDPB publicerat ett dokument med riktlinjer utifrån typfall av tidigare inträffade incidenter. Detta för att företag ska veta vad som är korrekt hantering. Kortfattat är att incidenten inte har någon avgörande påverkan på personerna. Detta eftersom de blev kontaktade direkt efter att misstaget upptäcktes. Rekommendationen är att kontakta de som inte skulle ha mejlet och instruera dem om att de ska slänga mejlet och att de inte har rätt att använda uppgifterna framöver. Det behövs i detta fall inte göras någon personuppgiftsincidentsrapportering till Integritetsskyddsmyndigheten.
EDPB:s kommentarer på fallet ovan finns i riktlinjerna, 6.3 CASE No. 15: Personal data sent by mail by mistake.
Detta är den andra versionen av dessa riktlinjer och de antogs den 14 december 2021 och publicerades den 3 januari 2022. Riktlinjerna omfattar
*EDPB, European Data Protection Board, eller på svenska, Europeiska dataskyddsstyrelsen är ett oberoende europeiskt organ som bidrar till en enhetlig tillämpning av dataskyddsregler i hela Europeiska unionen och främjar samarbete mellan EU:s dataskyddsmyndigheter. EDPB utfärdar riktlinjer, rekommendationer och praxis för GDPR.