Snart drar inlämningen i gång för inkomstdeklarationerna. En nyhet för i år för företag och föreningar är att inlämningstidpunkten blir densamma oavsett om man lämnar inkomstdeklarationen på papper eller digitalt.
Nu kommer bara en inlämningstidpunkt gälla för företag och föreningar oavsett om man lämnar inkomstdeklarationen 2-4 digitalt eller på papper. Anledningen till förändringen är att Skatteverket har begränsningar i de digitala tjänster som riktar sig till företag som ska lämna inkomstdeklaration. En inlämningstidpunkt kommer att införas vid olika tidpunkter för inkomstdeklaration 2-4. Det innebär att företagen får en extra månad i de fall de lämnat in deklarationen i papper mot tidigare. Skatteverket accepterar dessa inlämningstidpunkter trots att inte lagen medger det.
För inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar och stiftelser och inkomstdeklaration 4 Handelsbolag och kommanditbolag gäller ett gemensamt datum för deklarationsinlämningen oavsett inlämningssätt från och med bokslutsdag januari-april 2022 (P1 2022). Deklarationsdatum för dessa var den 1 december 2022. Resterande datum för inlämningen av deklarationen under 2023 är:
För inkomstdeklaration 2 Aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller ett gemensamt datum för deklarationsinlämningen oavsett inlämningssätt gäller från och med bokslutsdag juli-augusti 2022 (P3 2022). Deklarationsdatumet är den 3 april 2023 oavsett inlämningssätt. Resterande datum för inlämningen av deklarationen under 2023 är:
Den som lämnar inkomstdeklarationen för sent, eller inte alls, riskerar att få betala förseningsavgift. Beroende på hur sen deklarationen är kan bolaget eller föreningen behöva betala upp till tre förseningsavgifter. Varje förseningsavgift är 6 250 kronor (INK2) alternativt 1 250 kronor (INK3 och INK4).
Beräkningen av förseningsavgiften kommer att påverkas i och med de nya inlämningstidpunkterna för pappersdeklarationer. Ingen första förseningsavgift kommer att påföras om man deklarerar fram till och med det senare datumet. Det gäller även om deklarationen lämnas på papper det senare deklarationsdatumet som nu är tillåtet. Om deklarationen lämnas efter det senare datumet, kan det bli aktuellt att påföra en första föreningsavgift.
När det gäller beräkningen av andra och tredje förseningsavgiften sker ingen förändring mot tidigare. Förseningsavgifterna kommer även fortsättningsvis att beräknas från det tidigare deklarationsdatumet enligt skatteförfarandelagen.
The post Deklarationstid för företag och föreningar appeared first on Tidningen Konsulten.
Arbetsgivaravgifterna för ungdomar har varierat de senaste åren. Vad gäller under 2023?
Dagens arbetsgivaravgift är i de flesta fall 31,42 procent av ersättning för arbete. Den nivån har gällt sedan 2009. Inom vissa ålderskategorier kan dock lägre procentsatser gälla och det finns även nedsättningsregler. För de allra äldsta personerna betalar en arbetsgivare ingen avgift alls. Det gäller för de som är födda 1937 eller tidigare. Varför kan man undra. Jo för de omfattas av det tidigare ATP-systemet, och enligt de bestämmelserna kan man inte tjäna in pensionsrätt efter fyllda 65 år. Därför ska inte heller någon pensionsavgift betalas på ersättningar till personer som inte omfattas av den inkomstgrundade ålderspensionen.
Födda 1956-1938
Det är skillnad mot nästa åldersspann, de födda 1956-1938. Deras arbetsinkomst ger pensionsrätt till den inkomstgrundade ålderspensionen och för denna kategori betalar man den allmänna pensionsavgiften som är 10,21 procent. Åldern har alltså betydelse, uppåt. Det finns däremot ingen nedre åldersgräns för när arbetsgivaravgifter ska betalas. All ersättning för arbete över 1 000 kr ligger till grund för arbetsgivaravgifter, även om det är ett barn som har fått en ersättning.
Födda 2005-2007
Sänkning av arbetsgivaravgifter används även som politiskt styrmedel, som exempelvis för att främja ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Sommaren 2021 och 2022 var arbetsgivaravgiften sänkt för alla ungdomar, 15–24 år. Antalet sysselsatta i den ålderskategorin ökade i jämförelse mellan juli 2021 och juli 2022 med 69 000 till 714 000. För personer födda 2005-2007 gäller den sänkta arbetsgivaravgifter tillsvidare. Istället för 31,42 procent betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent, precis på samma sätt som för personer födda 1956-1938.
Födda 2000-2004
För ungdomar som är födda 2000 till 2004, det vill säga de som fyller 19-23 år under 2023, gäller en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften. Arbetsgivaravgiften för denna ålderskategori är 19,73 procent. För alla mellan 15-24 år finns det ett tak för den lägre arbetsgivaravgiften. På ersättning upp till 25 000 kronor gäller den 10,21 respektive 19,73 procent. Om ersättningen överstiger 25 000 kr ska arbetsgivaren betala 31,42 procent på den överskjutande delen. Reglerna för 19-23 åringar är tillfälliga och gäller fram till 31 mars 2023. Om det blir en sänkning även inför sommaren 2023 återstår att se, men regeringen har inte aviserat någon ännu.
| Födelseår | Arbetsgivaravgifter |
| 1937 eller tidigare | 0 % |
| 1938-1956 | 10,21 % |
| 2000-2004 | 19,73 % upp till 25 000 kr 31,42 % för ersättning som överstiger 25 000 kr gäller ersättningar som betalas ut januari – mars 2023 |
| 2005-2007 | 10,21 % upp till 25 000 kr 31,42 % för ersättning som överstiger 25 000 kr |
The post 31 mars sista datum för tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift appeared first on Tidningen Konsulten.
Snart skickar Skatteverket ut deklarationerna till privatpersoner och deklarationsperioden är i gång. Inför årets inkomstdeklaration finns några nyheter. Det är dags att fräscha upp kunskaperna om viktiga datum och vad som gäller inför deklarationen.
Mellan den 6 och 10 mars skickas deklarationerna ut till den digitala brevlådan. För att man ska få deklarationen digitalt behöver man ha skaffat en digital brevlåda senast den 5 mars. Pappersdeklarationerna skickas ut ett par veckor senare. Pappersdeklarationen kommer att skickas ut i kuvert i stället för med plastemballage. Specifikationen som följer med deklarationen kommer att få ett nytt utseende för att vara mer tillgängligt.
Deklarera kan man göra från och med den 14 mars genom att logga in med e-legitimation på e-tjänsten Inkomstdeklaration. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver man godkänna sin deklaration digitalt senast den 30 mars. Man får då inte ha gjort några ändringar eller tillägg i deklarationen.
Sista dagen att lämna in inkomstdeklarationen 1 är tisdagen den 2 maj. Under vissa förutsättningar kan redovisningsbyråer få anstånd att lämna deklarationen. Har man hjälp att upprätta deklarationen kan redovisningsbyrån ha byråanstånd. Har man byråanstånd ska deklarationen lämnas senast den 15 juni 2023.
Den stora nyheten inför i år är att fler kommer att kunna få sitt skattebesked tidigare. Målsättningen från Skatteverket är att alla, vars deklarationer är färdighanterade, ska få sitt slutskattebesked i juni. Det gäller oavsett om personen ska få tillbaka pengar eller har skatt att betala. Tidigare år har det framför allt varit personer som ska få pengar tillbaka som fått slutskattebeskedet i juni. Men nu kommer som sagt även de flesta med kvarskatt att få sitt besked i juni, i stället för som tidigare i augusti. Detta kommer även att gälla handelsbolagsdelägare, delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare.
Att slutskattebeskedet skickas ut tidigare innebär också att datumet för när slutskatten ska vara betald infaller tidigare, eftersom skatten ska betalas inom 90 dagar efter beslutet. I de flesta fall blir det den 12 september.
The post Deklarationstider för privatpersoner appeared first on Tidningen Konsulten.
Riksdagen har nu beslutat om att förlänga och utöka möjligheterna till tillfälligt anstånd med skattebetalningar avseende avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Möjligheten till tillfälligt anstånd infördes i samband med coronapandemin och skulle underlätta för företag som hade drabbats av likviditetsproblem på grund av följderna av pandemin. Dessa regler skulle upphöra att gälla den 12 februari 2023.
Nu har riksdagen beslutat om utökade möjligheter till tillfälligt anstånd. Beslutet kommer med hänsyn till de likviditetsproblem som företagen kan ha fått med anledning av de höga energipriserna och osäkerheten på energimarknaden i övrigt. Reglerna träder i kraft den 13 februari 2023.
Det är inte någon förändring i vem som kan ansöka om anstånd och vilka skatter som kan omfattas av anståndet.
Lagstiftningen är generell på så sätt att i princip alla skattskyldiga som betalar arbetsgivaravgift och avdragen skatt samt mervärdesskatt kommer kunna ansöka om anstånd. Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl är exempelvis att den skattskyldiga har mer än försumbara skulder som är överlämnade för indrivning.
De beslutade reglerna innebär i korthet tre förändringar.
De nu beslutade reglerna innebär att anstånd får beviljas för tolv redovisningsperioder för avdragen skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis (mot tidigare nio redovisningsperioder). För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst fyra redovisningsperioder (tidigare tre redovisningsperioder). Det innebär att ett företag som redan har anstånd med nio redovisningsperioder kan ansöka om ytterligare tre perioder för samma typ av skatt.
Reglerna blir mer enhetliga på så sätt att taket för hur många månader anstånd kan beviljas blir 12 månader, oavsett om det rör sig om avdragen preliminär skatte och arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Flera valbara perioder för vilka anstånd kan medges utökas med perioderna april – juni 2022. Tidigare fanns perioderna januari 2020 – januari 2021, oktober – december 2021. Anstånd kan alltså medges även för de tidigare perioderna nu.
Samtliga valbara redovisningsperioder har redan passerat. Regelverket möjliggör retroaktiva anstånd när skatt eller avgifter som är hänförlig till en viss redovisningsperiod redan är inbetald när anståndet beviljas. Ett beslut om anstånd i ett sådant fall innebär att ett belopp motsvarande skatten eller avgiften krediteras på företagets skattekonto.
Anståndstiden är fortfarande ett år, men de ändrade reglerna innebär att anståndstiden kan beviljas längst till den 12 september 2023, mot tidigare 13 februari 2023. Det innebär att ansökan om anstånd i praktiken kan göras fram till och med den 11 september 2023.
The post Utökade möjligheter till tillfälligt anstånd med skattebetalning appeared first on Tidningen Konsulten.
Från och med den 1 februari 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men även de som har en kvarskatt som överstiger 30 000 kr som avser beskattningsåret 2022.
Räntan på skattekontot räknas dag för dag på det aktuella saldot, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäkts- och kostnadsränta registreras på skattekontot en gång i månaden.
Räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Höjningen som kommer att ske den 1 februari sker på grund av att den genomsnittliga säljräntan har höjts.
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från och med den 1 februari kommer intäktsräntan att vara 1,6875 procent (tidigare 1,125 procent).
Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är densamma som basräntan, och blir 3,75 procent (tidigare 2,5 procent) den 1 februari. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
Den höga kostnadsräntan blir 18,75 procent (tidigare 17,5 procent) den 1 februari. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
Om kvarskatten kommer att bli mer än 30 000 kronor kan man behöva göra två inbetalningar för att undvika kostnadsränta. För beskattningsåret 2022 gäller för bland annat privatpersoner, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag nedan angivna datum. Detsamma gäller företag som har räkenskapsår som avslutas september – december 2022.
Sedan några år tillbaka kan man betala sin kvarskatt med Swish. Man kan betala högst 40 000 kronor per dygn.
The post Höjd ränta på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.
Från och med 1 januari 2023 gäller nya pensionsåldrar. Gränsen för när endast ålderspensionsavgift ska betalas höjs från årsskiftet, från det år personen fyller 66 år till det år personen fyller 67 år. Åldersgränsen för tjänstepension enligt ITP1 blir 66 år. En ny kolumn införs samtidigt i skattetabellen.
ITP är framförhandlad av PTK (anställda tjänstemäns huvudorganisation) och Svenskt Näringsliv (arbetsgivarnas huvudorganisation). Över 2 miljoner tjänstemän på över 30 000 företag i Sverige har ITP. Varje år betalar företagen ungefär 50 miljarder kronor för sin kollektivavtalade ITP som administreras av Collectum.
ITP-avtalet omfattar privatanställda tjänsteman på ett företag som har kollektivavtal. Personer födda 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Ålderspensionen i ITP 2 är förmånsbestämd. Det betyder att pensionens storlek (förmånen) är bestämd i förväg som en viss procent av den anställdas lön. De som är födda 1979 och senare tillhör ITP1. På vissa företag har dock alla tjänstemän ITP 1, oavsett ålder. Ålderspensionen för ITP1 är premiebestämda ITP 1. Det innebär att ålderspensionen är bestämd på förhand.
Vilka är ändringarna? Den som omfattas av ITP 1 kommer att tjäna in ålderspension upp till 66 års ålder i stället för 65 år. För de som har ITP2 upphör intjänande av ålderspension vid 65 år. Arbetsgivaren ska återanmäla anställda med ITP 2 som arbetar kvar efter 65 år för att få sjukpension.
När det gäller anställda som fortsätter att arbeta efter 65 år förändras försäkringsskyddet. Avtalat har bra checklistor för hantering av både arbetare och tjänstemän. Läs mer på Anställning efter 65 (avtalat.se).
Utöver höjningen av åldersgränserna kommer även ett inkomsttak att börja gälla för den med ITP 1 som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp. Ytterligare en förändring är att rätten att få ITP sjukpension förlängs till 66 år för den som fortsätter att arbeta. Detta gäller för både ITP 1 och ITP 2.
Den höjda pensionsåldern medför förändringar på skattetabellen och det införs en ny kolumn. Kolumnen kommer att baseras på vanligt grundavdrag men förhöjt jobbskatteavdrag. För inkomståret 2023 gäller att en person ska ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få ett förhöjt grundavdrag. Det betyder att den som är född 1957 inte kommer att få förhöjt grundavdrag under inkomståret 2023. För inkomståret 2022 gäller nuvarande regler om 65 år. Den nya kolumnen 7 kommer att gälla för personer som fyllt 65 år vid årets ingång men inte fyllt 66 år.
Fotnot: PTK är ursprungligen en förkortning för Privattjänstemannakartellen. Numera kallar organisationen sig för Förhandlings- och samverkansrådet PTK.
ITP står för Industrins och handelns tilläggspension.
The post Höjd åldersgräns för tjänstepension appeared first on Tidningen Konsulten.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en bedömning av var tjänstestället är. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Att få detta rätt blir viktigt till årets första AGI-rapportering.
Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete. Sedan finns några undantag till huvudregeln:
Riksdagsledamöter och vissa andra angivna yrkesgrupper, tillfälligt anställda vid vissa samhällskriser har särskilda regler där bostaden alltid anses vara tjänstestället. Sjömän med sjöinkomst har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar.
Riksdagen har beslutat att uppgift om arbetsplatsens adress och arbetsplatsens ort ska lämnas i AGI:n från och med redovisningsperioden januari 2023. Uppgifterna ska lämnas för arbetsplatsens ort och adress, det vill säga där den anställde haft sitt tjänsteställe under redovisningsperioden. Det förutsätter att den anställda bara haft ett tjänsteställe under redovisningsperioden. Om den anställde har haft flera tjänsteställen hos arbetsgivaren under redovisningsperioden ska ingen uppgift lämnas om adress. Ligger arbetsplatsen inte i en specifik ort ska, i stället för ortens namn, närmaste tätort eller kommunens namn fyllas i.
Den första redovisningsperioden är januari 2023, vilket innebär att första rapporteringen sker i februari. Om det skulle behöva göras en rättning av tidigare redovisningsperioder är det viktigt att stämma av med din lönesystemleverantör hur det ska hanteras.
Arbetsgivardeklarationen ska inte innehålla uppgift om arbetsplatsens adress för redovisningsperioder före januari 2023. Skatteverket tar alltså inte emot filer som innehåller nya uppgifter om tjänsteställe för tidigare redovisningsperioder än januari 2023.
Observera att uppgift om en anställds tjänsteställe inte är samma som den uppgift om arbetsställenummer som arbetsgivare lämnar i individuppgiften. Arbetsställenummer är en uppgift som Skatteverket skickar vidare till Statistikmyndigheten (SCB) och det finns ingen kontroll mellan dessa uppgifter.
The post Var är tjänstestället? appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu är det dags att ändra momssatsen igen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Du kanske tänker att det var väl nyligen som det skedde. Absolut, så är det.
Vi börjar med det som gäller från och med den 1 april 2023, då höjs momssatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne till 12 procent (tidigare 6 procent). Den nya momssatsen ska användas när skattskyldigheten för omsättningen inträder den 1 april eller senare. De äldre bestämmelserna ska användas i de fall att skattskyldigheten har inträtt före den 1 april.
Den förra regeringen sänkte momsen på dessa reparationer från 12 procent till 6 procent. Den förändringen varade från den 1 juli 2022 till och med 31 mars i år. Att momsen på dessa tjänster sänktes var för att uppmuntra konsumenter att reparera och laga dessa produkter i stället för att köpa nya. Ett sätt att uppmana till ett mer hållbart konsumtionsmönster. Skälet för höjningen som sker nu är att få en mer enhetlig mervärdesskatt.
Vilka reparationer är det då som omfattas av den höjda momssatsen? De varor som kan repareras med den lägre skattesatsen är cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.
Vill du läsa mer om vilka åtgärder som är reparationer och definitionen av de varor som kan repareras? Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning.
Man får alltid höra att företagen ska vara rädd om sin F-skatt. Men varför då? I den här artikeln beskrivs vilka konsekvenser det får för företaget om det blir av med sin F-skatt och framför allt vad det innebär för kunderna.
Ett företag som har F-skatt betalar själv sin preliminärskatt och sociala avgifter. Det innebär att köparen av tjänsterna inte behöver betala arbetsgivaravgifter eller dra preliminärskatt på den ersättning som man betalar för ett arbete. Många företag anlitar därför bara uppdragstagare som är godkända för F-skatt. Även långivare kan kontrollera om företaget har F-skatt när företaget vill låna pengar, eftersom det visar att företaget sköter sina skatteinbetalningar.
F-skatten är ett bevis på att företaget sköter sig och är en hygienfaktor som kunder tittar på. Om företaget inte har F-skatt är det utbetalaren som ska göra skatteavdrag och i vissa fall betala in sociala avgifter. Det gör att många företag väljer att inte anlita företag som inte har F-skatt. F-skatten är ett konkurrensmedel.
Företaget som har blivit av med sin F-skatt får inte åberopa den vid försäljning av tjänster i förhållande till köparen. Det är viktigt att företaget upplyser sina kunder om att man inte har F-skatt när de köper tjänster av företaget. Säljaren måste specificera fakturan så att det klart framgår vad som avser ersättning för arbete, material och dylikt samt moms. Kunderna som köper tjänster av ett företag som inte har F-skatt får vissa skyldigheter.
Företaget som blir av med sin F-skatt kan också behöva ändra den preliminärt debiterade skatten eftersom en del av skatten nu kommer att betalas in av kunderna. Företaget ska däremot precis som vanligt redovisa momsen. Inkomsterna i verksamheten ska också redovisas som vanligt.
Om säljaren av tjänsten är en juridisk person som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. Skatteavdraget ska bara göras på ersättning för arbete. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Kunden ska inte betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för ersättningar för arbete när säljaren är en juridisk person. Den avdragna skatten för den juridiska personen ska redovisas på arbetsgivardeklarationen.
Om säljaren är en enskild näringsidkare som inte har F-skatt ska köparen dra 30 procent från ersättningen för arbetet exklusive moms. Företagets kostnader för material och dylikt ska inte ingå i underlaget för skatteavdrag. En förutsättning är dock att kostnaderna och momsen har specificerats särskilt på fakturan från näringsidkaren. Till skillnad mot när en juridisk person inte har F-skatt, ska köparen när säljaren är en enskild näringsidkare även betala in arbetsgivaravgifter. Köparen ska i det fall att säljaren är en enskild näringsidkare både redovisa arbetsgivaravgifter och avdragen skatt på arbetsgivardeklarationen. Förenklat kan man säga att köparen blir arbetsgivare i förhållande till säljaren.
Statistikmyndigheten SCB publicerade nyligen en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka. I den här artikeln tar vi upp Statistikmyndigheten SCB:s rapport och även de skatterättsliga reglerna för forskningsavdraget. Regeringen har även föreslagit förstärkta regler på området.
Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.
Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling.
Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden.
Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.
Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget som nu har varit ute på remiss innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.